Man tror att festerister är människor som festar en massa. Just nu känns det nog tvärt om. Årets första kravall som förmodligen kommer att vara tokfylld med folk. Men vad gör Tryckbar? Jo, de jobbar! Så medan andra skålar, dansar och roar sig ska vi hänga upp jackor, sitta i entrén och samla upp glas. Men det är väl en bajsmacka som man får ta antar jag. Jag kommer ju i alla fall inte att vara bakfull imorgon.. om det inte blir städöl vill säga. Jaja, nån knorr blir det väl på den här kvällen också. Det brukar ju lätt bli det. Nu ska jag stoppa i mig lite macka innan jag klär mig i grönt.

Fridens!

Ni har så rätt. Smör och ost hör hemma på mackor inte i brev. Så nu blir det version två av mitt ansökningsbrev. Less butter more…. tja… truth. Om någon skulle vilja skänka mig en praktikplats skulle jag också bli väldans glad. Men det blir nästa projekt det. Nu ska jag författa storverk!

Jag heter Maria och jag hatar att skriva personliga brev. De innehåller inget annat än smör och ost! Hur klarar någon av att läsa skiten utan att behöva skrubba sig ren sedan. Vem vill läsa min kärleksförklaring till Skottland, vilka coola och inte alls klyschiga erfarenheter jag fått av att jobba på Adecco och vara scout samt hur otroligt givande jag tror att det ska bli om jag får åka iväg i höst? Men framför allt; Vem kom på att ställa frågan varför vill du åka? För att jag kan så klart! För att ni ger mig en toppenmöjlighet som jag helt enkelt måste ta vara på! För att jag älskar att se nya saker och uppleva nya grejer! För att jag måste utmana mig själv annars skrumpnar jag bort och dör här i min soffa! För att jag är uppvuxen i ett i-land med möjligheter och för alla stackare som saknar dessa möjligheter måste jag se till att ta vara på mina! För att jag inte vill börja ta saker för givet! För att jag vill lära mig något nytt! Av precis samma anledning som alla andra! Så sluta kräv korkade brev, prata med mig en stund istället och skicka mig sedan på äventyr. Det som står i brevet är ändå bara en stereotyp, det jag vill att ni ska se av mig, mina noga övervägda formuleringar och det jag tror gynnar mig. Möt mig över en kaffe istället. Jag lovar att det är bättre!

Tja, jo, det är jag väl. So?! I like it! And you do too ;)

Det är spännande vilka tankar och reaktioner vissa människor triggar. Helt på automatik går det, fast det inte borde. Jag menar, vem tillät tankarna att ta sin egen bana, hur fan ska man då kunna vara rationell?! Tur att man kan sätta sig ner och analysera lite ibland. Annars skulle man ju bli ett totalt nutcase! Logiska tankar och (halvt) objektiva iakttagelser tar lite mer tid. Synd det.

Jag samlade äntligen mod och gick tillbaka till lampbutiken och köpte en ny blomlampa. Så nu kanske mina växter också kan se annat än halvdöda ut. Håller en tumme. Maria erbjöd sig till och med, inte helt seriöst, att köpa den åt mig. Lite som när man var tonåring och inte tordes köpa kondomer. Vem hade trott att det skulle gälla glödlampor när man blev äldre!?

Idag sparkade skolan igång igen… Det är ju sådant som drabbar oss alla. Men det blir nog fint denna terminen också. Fast man kan ju undra när föreläsaren i immaterialrätt envisas med att använda oss, vårt bloggande och vad vi publicerar på våra bloggar som exempel för vilka rättsföljder som kan dyka upp. Efter ett tag var det tydligt att vi alla var en samling pervon som frekvent postade nakenbilder och sexvideos utan ens en gnutta dåligt samvete och eller eftertanke. Så jag antar att det bara är att slita av sig kläderna och börja… Han verkar ju trots allt vara någon form av auktoritet på området.

Åh, just det! Ovanstående är inte ämnat att vara förtal utan är endast publicerat som ett skämt om hur fel det kan bli när man ska ge exempel på saker! (Bara för att vara på den säkra sidan)

Inte kan man anklaga mig för att sakna barnasinnet. Passade på att använda mixerstaven och sno ihop en citronmilkshake till kvällens film, Flicka med pärlörhänge. Fast helt barnvänlig är den ju inte eftersom citronsmaken kommer från Limoncello Cream, en härlig citron-gräddlikör från Italien. Men själkvlart ska den drickas med sugrör och vilket kan passa bättre än mitt Happy Meal sugrör från Donken med en liten skelettgubbe på (för mjölk ger starka ben…). Ska det svullas ska det göras med stil.

För övrigt kan jag meddela att jag idag hört ordet könsumgänge fler gånger än förmodligen någonsin tidigare i mitt liv. Var på en utställning och lyssnade på historien om Per som föddes som hermafrodit och under sommaren 1959 mer var flickan Hanna än pojken Per. Mycket intressant.

Hur som helst, nu ska jag svulla och kolla på film.
Fridens!

När man bor halvvägs ner under jorden och har spegelfilm på fönstren blir det lätt lite ont om ljuset till de gröna vännerna. Så ända sedan jag flyttade hit i maj har jag haft för avsikt att köpa en blomlampa för att mina växter ska få det ljus de behöver. Med jämna mellanrum har jag därför tittat förbi en lampbutik i stan som saluför dessa lampor. Men de har just för tillfället aldrig haft den sort som jag vill ha. Idag hade jag dock tur, de hade en spotlightlampa med smal fot för beskedliga 79 svenska kronor. Av någon ondskefull anledning var dock den lilla gynnaren förpackad i en plastförpackning av den motsträviga typen som endast låter sig öppnas med sax (eller kniv om man nu vill riskera att förlora fingrarna). Väl åter i hemmets trygga vrå gav jag mig alltså in på att befria min nyinköpta lampa från den besvärliga plasten. Men tro på fan att jag slinter, just som lampan ska till att slinka ut ur förpackningen gör den ett skutt över mina väntande händer och landar med ett talande kras på mitt köksgolv. Så här sitter jag nu, utan lampa, med lika hängiga växter som tidigare och 79 kronor fattigare. Och Herren sade; Varde mörker! Så vem är jag att opponera mig…

Fröken Tjernström gör en paj

Kära dagbok, sedan sist jag skrev här har jag försökt göra en paj. Jag plattade ut pajdegen till en botten som täckte hela min pajform. Sedan gjorde jag en lite improviserad tacoröra som jag fyllde pajen med. Efter det rörde jag ihop en god tacosås att toppa min skapelse med. Det såg verkligen mumsigt ut. Nu skulle pajen bara in i ugnen en stund för att gräddas ihop lite. Men när jag öppnade ugnen och skulle stoppa in pajen insåg jag att pajformen var bredare än ugnen, Aj fan!