Fröken Tjernström

Archive for May, 2009

• January 2012|
• November 2011|
• October 2011|
• July 2011|
• April 2011|
• March 2011|
• January 2011|
• December 2010|
• November 2010|
• October 2010|
• September 2010|
• August 2010|
• July 2010|
• June 2010|
• May 2010|
• April 2010|
• March 2010|
• February 2010|
• January 2010|
• December 2009|
• November 2009|
• October 2009|
• September 2009|
• August 2009|
• July 2009|
• June 2009|
• May 2009|
• April 2009|
• March 2009|
• February 2009|
• January 2009|
• December 2008|

Så var det slut

May 15th, 2009 | Fröken Tjernström

(Läs gärna rubriken som elefanten i 4 myror (eller har jag blandat ihop programmen nu?)) Nu är vi bara två inlämningar ifrån sommarlov.. Besynnerligt. Det har varit så mycket att göra att jag knappt märkt att tiden gått.. Men ändå har den tydligen gjort det, för det är mitten av maj, SOF och solsken. På något vis har jag alltså snart klarat av 2/3 av min utbildning och om inte alls lång tid (fast ändå ganska lång) så väntar Skottland. Besynnerligt. Jag antar att det faktiskt ibland är så enkelt att man bara måste se till att bli den man vill vara. Bestämma sig för att jag är den typen av person som gör det här, och sen göra det. Kan det verkligen vara så? Är det så enkelt? Eller, enkelt är det väl aldrig, men lika fullt har det blivit gjort. Besynnerligt.

Är tydligen en god talare också. Det är kanske en egenskap som jag borde förvalta på något sätt. Känns ju som att det kan vara bra… Eller så är jag nöjd som det är. Var faktiskt länge sedan jag hörde en lärare säga att denne ser fram emot att se min nästa uppgift. Två veckor i rad till och med. Hade glömt den känslan. Besynnerligt.

Nu ska jag ta bussen till Linkan. Passa på att träffa T en stund innan SOFfandet drar igång igen. Alltid gött, även fast det känns lite konstigt att bo i “fel” stad, långt ifrån byggplatsen och bygglåten. Kanske ska tvinga T att ta en promenad förbi där så att jag också får höra.. Tredje SOF, tredje Kårtegen. Det hade jag inte trott, men så blir det ibland. Första SOF utan mina fina fräcka flickor. Besynnerligt. Men ibland vill livet annat, så är det bara. Välmående trumfar SOF. Dessutom har jag ju andra fina flickor med mig, åsså en norrläning så det blir fina fisken ändå. I ärlighetens namn är jag rätt nöjd med bara det faktum att det är SOF igen. Allt annat är bara en stor, välkommen bonus jag aldrig tänkt att jag skulle få. Besynnerligt. Härligt men besynnerligt.

Det var mysigt….

May 13th, 2009 | Fröken Tjernström

Fick höra något lite oväntat inatt… Vet inte om jag ville höra det alls, eller om det var sant… Funderar på varför man alltid får höra det man vill höra för sent. Hur nice vore det inte att höra det i rätt tid istället för när man gått vidare… Varför tror folk att det är okej att säga något alldeles för sent… Fast jag skulle nog också göra det, bara för att påpeka att “ifall du ändrar dig så är jag här”. Sen vet jag ju inte om det var det du sa eller om du bara var full… Jag var ju också full så jag kan ha hört fel… Ibland är det svårt att vara människa.. Ibland är det svårt att vara jag.. Varför kan folk inte bara säga vad de vill.. Varför kan inte jag bara säga vad jag vill… Varför kan man inte bara veta vad man vill.. Så att man vet och inte bryr sig… Men ja, det var mysigt…so?

Once more for the first time

May 13th, 2009 | Fröken Tjernström

Idag börjar SOF 2009. Känns bra på ett SOFigt vis. Fast helt säker kan man ju inte vara, för även om det är tredje gången för mig är det första gången jag är på SOF i Norpan. Så once more är det SOF men for the first time är jag på SOF i Norpan. Nu ska jag fixa lite mat och blandningsvätska. Ses i SOFdimman.

Om du fick chansen att leva ut din dröm, helt utan hinder, vad skulle du göra då…

May 12th, 2009 | Fröken Tjernström

“Den som har tänk tanken är halvvägs där. Har du aldrig funderat på det kommer du inte att komma dit..”

Jag var på Pecha Kucha ikväll och fick en designad disktrasa. Jag är halvvägs där. Var är du?

Den där kontrollen

May 11th, 2009 | Fröken Tjernström

Skiftade som sagt i lördags. Riktigt roligt det där. Vi lurade i Tryckbarnen att det var fulvin de fick och de klagade en del, så gjorde även andra festerister. De gick faktiskt hela dagen innan de fick veta att de bara druckit en hel massa Il Nostro från systemet som vi färgat lite grönt. Vi lurade i dem lite lekar och annat bus också. Helt enkelt skoj. Jag tror att nivån kan sammanfattas i citaten:

“Jag har en macka… Jag har den i munnen… Alltså, jag vet inte var den är, men jag tror att den är i munnen.” (Jo, hon hade mackan i munnen)

“Jag är inte full, jag är norsk” (Förvisso är hon norsk, men hon var också full)

Sedan var det dags för sittning och några timmar senare traskade ett gäng nya festerister iväg mot mellanfest och lämnade oss pateter att städa. Vi bestämde oss för att avsluta det hela som det började vid förra skiftet, med en Skumpa och Tryckbarfest på LG24. Eller Avslaget och Underbar kanske jag ska säga. Vi skålade, skrattade och körde en hel del Lambo innan vi drog till Trappan. Där, i dimman, med en Äppelpaj i min hand slog det mig; Jag skulle ju kunna hinna med sista pendeln till Linkan. Bara du inte är odräglig, löd svaret från T så jag sprang (ja, jag sprang för jag var full, glad och omotiverat spontan) hem och slängde ihop lite saker i en väska och hoppade på en pendel. Insåg att jag var rätt full men fortfarande nöjd. Vet inte riktigt om T var lika nöjd med sitt svar när jag dök upp full och glad, men han får skylla sig själv.

Mindre roligt dagen efter när jag vaknade. Antar att T var mer nöjd eftersom bakfull mig inte stör hans pluggande. Jag var mindre nöjd eftersom hans grannbarn inte går att stänga av. Örk. Så nej, det var nog inte mitt mest rationella beslut att åka över till Linkan mitt i natten, inte heller var det jättesmart att hälla extra vodka i min grogg eller att säga ett och annat som sas under kvällen.

Det är helt enkelt klurigt det där med kontroll. För visst kan det vara bra att ha, så att man vet var mackan är eller inte ligger bakis av misstag hos sin pojkvän en söndag. Å andra sidan är det ju lite huvudsaken att man sväljer mackan rätt och att den andra delen av söndagen faktiskt var väldigt trevlig och inte hade hänt om jag varit bakis hemma. Så jo; det kanske inte var det klokaste någonsin, men nej; egentligen ångrar jag inget och jag kommer göra det igen. För när kontrollen dansar ut genom fönstret har man bara magkänslan kvar att lita på och den har ganska ofta rätt. Således kommer jag nog fortsätta att vara korkat spontan då och då. För den där kontrollen är nog lite överskattad. Dessutom får man ju därigenom lära sig att:

“Om man böjer på knäna så blir vägen konstig.“

Sista dagen som grön

May 8th, 2009 | Fröken Tjernström

Imorgon smäller det. Då är det skifte. Imorgon kväll kommer jag inte längre att vara Tryckbar. Inte för att det är illa att vara Underbar heller. Vi har ett bra gäng att lämna över till och jag har ju nya planer på g. Men lite underligt är det att vi aldrig ska vara gröna tillsammans igen. Det går helt enkelt fort som attan. Nu ska jag sova och ladda för the grand finale.

Exchange me

May 8th, 2009 | Fröken Tjernström

Idag har jag fått veta att i Japan tar man kortare steg än här (ganska naturligt med tanke på att de är kortar och fler personer per kvm) och att det är bra att visa mamma och pappa att jag är försäkrad i Skottland också. Dessutom har jag tydligen fått snyggare rumpa sen i höstas, jo man tackar.

1 av 8 av 55

May 6th, 2009 | Fröken Tjernström

Av 55 praktikrapporter slapp 8 att göra kompleteringar. Av dessa 8 är jag 1. En sak mindre att sätta upp på 2-do-listan. Det är rätt gött faktiskt. Även om det inte är mycket att fixa är det i alla fall en sak mindre som hänger efter. Nu ska vi bara få ihop skiftet med allt annat som ska göras. För på lördag är jag no more green, no more Tryckbar. Lite wierd. Men det är då det, idag är jag 1 av 8 av 55 och nöjd.

Men vem är det som kör egentligen?

May 5th, 2009 | Fröken Tjernström

Ibland undrar jag om det är jag som lever livet eller livet som lever mig. Ändå känns det ganska bra, lagom soft och fullständigt stressat. Det kanske inte spelar så stor roll vem som kör så länge man rullar åt rätt håll.

Triss i bank-ID

May 1st, 2009 | Fröken Tjernström

Självklart ska man deklarera via internet. Självklart ska man göra några små ändringar. Självklart har jag åter igen glömt lösenordet till mitt bank-ID. Det händer varje gång jag behöver det, dvs vid terminstart (för att få studiebidrag) och vid deklaration (för att få mer pengar). Resultatet blir att jag skaffar mig tre bank-ID per år. Men idag överträffade jag mig själv. Jag gissade tre gånger på lösenord som verkade logiska (alla fel) innan jag gav upp och registrerade ytterligare ett bank-ID. Tyvärr fick jag inte fler försök efter det, så nu hade jag ett nytt bank-ID till ingen nytta. Så kom jag på det; Jag har ju faktiskt en dator till! Så jag grävde fram gamla Dunderklumpen och tog mig för att uppdatera säkerhetsprogrammet (lättare sagt än gjort). Efter lite pillande visade det sig dock att jag inte fick ha fler än tre bank-ID registrerade samtidigt (vilket jag ju hade även om de ligger på olika datorer). Så jag avinstallerade ett och fortsatte knåpa. Men min lilla vän ville inte alls. Så slog det mig; Jag har ju faktiskt två webbläsare på Macie, och Safari vet inte om att jag redan gjort tre försök att logga in i Firefox. Så det var bara att lägga min lilla älskling i knät och göra ett förök till. Hepp! Funkade finfint. Sen var det bara till att räkna ut ändringarna, knappa in sifftorna och skicka in. Därmed har jag slagit personligt rekord i både långsam deklaration och antal bank-ID som installerats/registrerats på en dag. Vet inte om jag känner mig nöjd eller bara matt. Det kan vara så jobbigt att underlätta för sig själv ibland.