Fröken Tjernström

Under my umberella

October 30th, 2009 | Fröken Tjernström

Vi närmar oss huvudentrén på det hus som utgör vår del av Campus Ayr. Redan innan vi kliver ut genom dörrarna börjar vi rota i våra väskor. De stora fönstren har nämligen avslöjat att i världen utanför vår krokisal regnar det. Med en djup suck öppnar jag den inre av de två dörrarna och gör en mental snabbladdning, det är minst 20 minuters promenad ner till busstationen. 20 minuter i hällregn och blåst. Så tar jag steget ut i den gråa eftermiddagen och fäller upp mitt paraply. Genast blir jag lite lättare i sinnet, lite gladare och lite mer positivt inställd till den vandring som väntar, för mitt paraply är rött med vita prickar. Klarrött med glada, vita prickar, stora som femkronor, närmare bestämt.

En gång hittade en vän en stekpanna som utvändigt var röd med vita prickar. Hon log och sa att om jag hade en sådan stekpanna skulle jag nog vara lite lyckligare. Jag log tillbaka, men föga anade jag hur rätt hon hade. För när jag fäller upp mitt röda paraply med vita prickar blir det lite lättare att vara jag i regnet. Det spelar inte så stor roll att det är köpt på H&M för £4 och lika stabilt som ett Jenga torn. Jag vet att det kommer att gå sönder, men fram till den dag då det händer ska jag vara lite gladare under mitt röda paraply.