Vi skulle inte gå långt, knappt ens hundra meter. Ändå tog du min hand. Det var stjärnklart, och lite kallt, och du tog mina hand. Du brukade inte göra så, men just ikväll tog du min hand. Vi gick en liten bit, under stjärnorna, du höll min hand och jag tänkte att kanske, kanske är det nu vi lyfter. Men vi föll.

Tags: Avsked, Förälskelse, Minnen, Relationer

This entry was posted on Sunday, November 15th, 2009 at 23:15 and is filed under A trip down memory lane. You can follow any responses to this entry through the RSS 2.0 feed. You can leave a response, or trackback from your own site.