Fröken Tjernström

Archive for November, 2009

• May 2012|
• March 2012|
• February 2012|
• January 2012|
• November 2011|
• October 2011|
• July 2011|
• April 2011|
• March 2011|
• January 2011|
• December 2010|
• November 2010|
• October 2010|
• September 2010|
• August 2010|
• July 2010|
• June 2010|
• May 2010|
• April 2010|
• March 2010|
• February 2010|
• January 2010|
• December 2009|
• November 2009|
• October 2009|
• September 2009|
• August 2009|
• July 2009|
• June 2009|
• May 2009|
• April 2009|
• March 2009|
• February 2009|
• January 2009|
• December 2008|

Öppet brev till Illustrator CS3

November 11th, 2009 | Fröken Tjernström

Kära Illustrator!

Du och jag har känt varandra och jobbat ihop i ett par år nu. Mestadels är vi vänner och uppnår tillsammans önskvärda resultat, men på senare tid är det något jag har börjat fundera över. I början av vår relation handlade det mest om att jag skulle anpassa mig, lära mig att arbeta med dig och komma underfund med hur du skulle behandlas. Detta accepterade jag villigt, eftersom de resultat vi åstadkom tillsammans var tillfredsställande. Jag anpassade mig till dina villkor, för att sedan lära mig att jobba efter dem, eftersom det trotts allt var du som satt inne med expertisen. Med tiden utvecklades vår relation från att du ställde krav och jag följde till ett samarbete. På så vis har det nu varit under en längre tid, men nu kan jag inte låta bli att undra; när ska du börja anpassa dig efter mig? Jag har accepterat dina villkor länge, nu tycker jag att det är dags att du börjar se mina. Jag kräver inte mycket, bara att du ska hörsamma mitt arbetssätt lite bättre. Är det för mycket att begära att du ska känna igen mina handlingar och själv inse om jag vill ha en fylld linje eller inte? Jag tycker inte det. Det är en sådan liten sak, som ändå skulle göra mitt liv enklare. Att du bara skulle kunna tänka “Vill hon verkligen markera allt eller missade hon bara Shift och vill avmarkera allt?”. Du vet ju vad jag gör och hur jag brukar göra, så det kan ju inte vara någon större ansträngning för dig. Jag vill bara att vi ska kunna fortsätta att arbeta tillsammans och vara vänner, men som det är nu befarar jag att det inte kommer att fungera. Vi är faktiskt två om det här och om du inte kan ge lite också kommer vi att stöta på svårigheter. Så snälla Adobe Illustrator CS3, för både din och min skull, är det inte dags att bli lite mer lyhörd?

Mvh

Fröken Tjernström

Att få och förlora ett pund, på under två minuter

November 9th, 2009 | Fröken Tjernström

Hade precis avslutat dagens träningspass, och låst upp skåpet i omklädningsrummet. Hör hur pundet jag stoppat i låset ramlar ner på skåpgolvet när jag låser upp. Börjar ta på mig överdragskläderna för att gå hem när jag inser att där faktiskt ligger två pund på skåpgolvet. Sweet, tänker jag. Det måste ha ramlat ner från skåpet ovanför. Inte för att ett pund är mycket pengar, men det är i alla fall ett pund mer än vad jag hade nyss. Man skulle till och med kunna säga att jag just gått lite vinst på mitt träningspass. Så plockar jag upp mobilen ur träningsväskan och ser att jag fått ett SMS. “Om du har en pund över kan du väl gå in på Pound Store och köpa en toalettborste, de tar inte kort” lyder det. Längre än så hade jag inte ett pund extra. Inom loppet av två minuter var det borta. Slutsatsen kan inte bli annat än att det faktiskt inte är mitt fel att jag har lite kort om pengar ibland. Pengar vill helt enkelt inte stanna hos mig. Om det är någon form av kosmisk sammanslutning eller bara en naturlag vet jag inte. Hur som helst är jag oskyldig.

Sagan om Gasbolagen

November 6th, 2009 | Fröken Tjernström

En gång, för inte alls speciellt länge sedan, flyttade fyra flickor in i en lägenhet på Sauchiehall Street. Glada i hågen över att äntligen ha en egen lägenhet i den stora staden Glasgow såg de inga moln på sin himmel. Föga anade de att de snart skulle gå i duell med de stora stygga gasbolagen. Först fick de reda på att de måste öppna ett konto hos ScottishPower för att kunna betala för sin el. Som de duktiga små flickor de var öppnade de, med inte alltför mycket fördröjning, ett konto hos nämnda bolag. Inte långt där efter hittade de något som skulle kunna vara en gasräkning i sitt postfack, men eftersom brevet kom från ScottishGas tänkte flickorna att detta kunde ju inte stämma. Inte heller hittade de någon betalningsavi i brevet, så de avfärdade det. Snart därefter dök räkningen från ScottishPower upp, och allt var frid och fröjd. Men så skulle det inte förbli.

Dagarna innan det var dags att betala hyra och el öppnade flickorna åter sitt postfack, bara för att finna ett ilsket brev från ScottishGas som meddelade att om de inte betalade sin räkning skulle en inspektör sändas till lägenheten. Detta skulle kosta de fyra flickorna £360. Förfasade ringde flickorna upp ScottishGas och förklarade att ett missförstånd måste ha skett. Då visar det sig att räkningen inte var till de fyra flickorna utan till dem som haft de fyra flickornas lägenhet innan de fyra flickorna flyttade in. Damen på ScottishGas förklarade för de fyra flickorna att de behövde öppna ett eget gaskonto och sedan behövde de inte längre bry sig om de gamla breven. Därför gjorde de fyra flickorna som Gasdamen sa, och inte långt därefter fick de mycket riktigt en uppskattad gasräkning från ScottishGas, som de snällt betalade.

Ungefär en vecka senare hände det sig att de fyra flickorna åter igen öppnade sitt postfack. Där hittade de ett brev från ScottishPower och ett brev från ScottishGas. ScottischGas hade skickat dem ännu en räkning, denna gång en faktisk gasräkning som var på ungefär £27 mer än den förra räkningen. Från ScottishPower hade de fyra flickorna fått ett brev som sa att de enligt en inventering hade en gasmätare som tillhörde ScottishPower och alltså fick sin gas från ScottishPower, dock hade de inget gaskonto hos ScottishPower. De fyra flickorna kände sig mycket förvirrade och bestämde sig för att dagen därpå tala med sin hyresvärd för att få reda på vad som egentligen stämde.

Nästa dag kom, med typiskt skotskt hällregn. Efter en promenad på staden kom två av de fyra flickorna dyblöta hem och öppnade postfacket, där låg ännu ett brev, denna gång från BritishPower. I brevet stod skrivet, med arga röda bokstäver, att eftersom de inte hade betalat den gamla räkningen skulle nu en inspektör. Trötta, förvirrade och med blöta fötter gick två av de fyra flickorna till hyresvärden och frågade vad som stod på. Hyresvärden förklarade att de stora stygga gasbolagen ofta skickade ut uppskattade räkningar om man inte berättade för dem hur mycket gas man egentligen använt. Alltså föreslog hyresvärden att de fyra flickorna skulle ringa ScottishGas varje månad för att bara få faktiska gasräkningar. Vidare lovade hyresvärden att ta hand om räkningarna till dem som bott i lägenheten innan de fyra flickorna flyttade in. Hyresvärden ringde också till ScottishPower och förklarade för dem att de hade fel och att gasmätaren tillhörde ScottishGas. Efter detta tycktes allt vara uppklarat, de fyra flickorna fick sin el från ScottishPower och sin gas från ScottishGas. Det enda som nu behövde åtgärdas var betalandet av räkningen. När det var gjort kände sig de fyra flickorna åter lugna och tillfreds med livet.

Lugnet varar dock bara i tre dagar, sedan hittar de fyra flickorna åter igen brev från de två bolagen i sitt postfack. Denna gång hade ScottishGas skickat ännu en räkning, som dock inte tycktes vara adresserad till de fyra flickorna, och en påminnelse om att sluträkningen ska betalas. Från ScottishPower hade flickorna åter igen fått en räkning på sin fasta månadskostnad. Det underliga var att räkningen från ScottishPower hade samma betalningsdatum som den första räkningen från ScottishPower. De fyra flickorna suckade djupt och bestämde att redan på måndagen gå ner till sin hyresvärd för att åter igen prata om de stora stygga gasbolagen. Tills dess skulle de njuta av sin helg, skissa mycket och dricka rödvin.

Prokrastinering

November 5th, 2009 | Fröken Tjernström

Okej, jag ändrar mig. Imorgon kommer träningsvärken att vara episk.

Förresten, om man siktar på epic win och inte riktigt lyckas, blir det en epic fail då?

Awesome epic win?

November 4th, 2009 | Fröken Tjernström

- Nej, men det är lite drygt bara, sa jag.
-Du har fel inställning, blev svaret.
-Jasså, hurså?
-Tänk bara awesome epic win!

Jag stirrade på skärmen. Hur fan kom detta sig. Jag brukar ju faktiskt vara den som klappar mig lite på axeln, just för att jag lyckas se de bra sakerna framför de dåliga. Visst, det hällregnar, är höstruskigt och bitvis lite långsamt här, men när folk säger åt mig att skärpa mig har det gått långt. Så innan jag somnade igår bestämde jag mig för att det var dags för lite awesome epic win igen.

Föga anade jag då att jag skulle vakna till en halvt kvalificerad skitdag. Ett hällregn, ett missat corepass, en härva av strulande gasbolag, lite rester och ett par dyblöta skor senare är det snart dags att sova. För imorgon ska jag vara på ett spinpass klockan 07.30. Awesome epic win? Njae, det enda episka jag lyckats åstadkomma idag är nog morgondagens eventuella träningsvärk. Awesomr epic slutkörd och i behov av ett glas awesom epic vin kanske. I övrigt får awesom epic win vänta till en dag som förtjänar det. Imorgon har faktiskt potential, jupp imorgon blir det nog, eller dagen efter det …

Walk a mile in your socks

November 2nd, 2009 | Fröken Tjernström

Jag har ett par strumpor som har förbryllat mig ett tag. Nej, jag har inte vanföreställningar, jag har bara ett par underliga strumpor. Eller, egentligen är det inget underligt med dem, de är ett par tunna, svarta strumpor rätt och slätt. Bara det att de är lite stora. Dessutom ser de inte riktigt ut som något annat par jag har i formen, och det är inte likt mig att köpa ett enstaka par helt svarta strumpor. Därför har jag med jämna mellanrum funderat på om det verkligen är mina strumpor. Så idag kom det slutgiltiga beviset; sockludd. När jag tog av mig strumporna för innan Body Balance passet var mina fötter fulla av sockludd.

För er som inte vet det så är ludd något som, i min värld, definierar män. Män är luddproducenter, sockludd, navelludd, vilket-ludd-du-än-kommer-på, allt ludd kommer från män. Alltså tillhör strumporna inte mig, utan en man. Min sluga logik låter mig dra slutsatsen att en av två män är strumpornas rättmätiga ägare. Antingen är det min pappa eller min före detta pojkvän. Frågan är bara, hur tar jag reda på vem av dessa strumporna egentligen tillhör, och när jag vet, lämnar jag tillbaka strumporna?

Snygga Bankmannen, en tvåminutersromans

November 2nd, 2009 | Fröken Tjernström

Dags att betala en räkning igen. Jag tar på mig det, frivilligt, gladeligen. För på banken jobbar ju Snygga Bankmannen. Han heter egentligen Graham, men skulle jag kalla honom det skulle ingen förstå. -Va, vilken Graham? -Ja, men du vet han som jobbar på vår bank. -Jasså han! Det blir ju utan problem minst dubbelt så långt. Alltså är han Snygga Bankmannen.

Checkar klänningen en extra gång innan jag går ner, den är ju trotts allt i manchester. När jag står i kön på banken inser jag trotts allt att det sitter ludd på den. Jäkla manchester! En kvinna kommer fram och frågar om jag ska betala med kort eller kontant, för om jag ska betala kontant kan hon hjälpa mig. Fan! Ja, om jag har jämna pengar alltså, för hon har ingen växel. Jag har inte jämna pengar. Phew! En kund före mig nu. Fixar till luggen. Min tur.

-Hello, what can I do for you?
-I would like to pay this bill. And I would also like to sleep with you
-Okej …
-Come on, I’m not that bad looking. Just a quickie. Or we could go on a date if that’s what you fancy. I’m not picky.
-Is that the amount you would like to pay?
-Yes. Sure, if thats what you want. Oh, nice penmanship. What else can you do whit those hands?
-It will be £18.16 then.
-Okej. So, what happens next? Do we go now or later?
-There’s your £1.84 change.
-Thank you. Oh … But … Just a quickie?
-Bye.

Sen var det bara att vänta tills nästa räkning ska betalas. Säkert dags för elen om några veckor eller så. Gott om tid för honom att dumpa sin flickvän på. Ja, för självklart har Snygga Bankmannen en flickvän, han är ju trotts allt en snygg bankman. Men som sagt, om några veckor borde det vara fritt fram. Kan inte tänka mig annat än att mitt meddelande gick fram. Att stirra i sin plånbok och på någons händer är väl den universella koden för “du är snygg, jag vill ligga med dig”. Eller?

Saker jag skulle göra om jag var man för en dag

November 1st, 2009 | Fröken Tjernström

Det kanske inte är något du funderat på, du kanske till och med redan är man, men jag kommer på sådana saker ibland. Bara saker som jag inte kan göra som tjej, eller som verkar roligare att göra som man.

- Göra helikoptern. Som jag har förstått det ser ganska många män, kanske lite i smyg, på den som en leksak, och i ärlighetens namn verkar det rätt kul ibland. Tror dessutom att det skulle kännas rätt kul att göra helikoptern. Jupp, definitivt.

-Ringa en teknisk support. Nej men, är hon inte lite förlegad nu. Inte gör de skillnad på män och kvinnor på en teknisk support idag. Tja, jag vet inte. Det är ju det jag vill ta reda på. Dessutom föreställer jag mig att om jag skulle vakna upp som man skulle jag givetvis också ha mycket bättre kunskaper på området än vad jag har idag. Så jag skulle inte behöva vara den där förvirrade flickan som inte förstår vad de säger till mig.

-Tillfredsställa mig själv sexuellt. Hade ni trott att jag inte skulle säga så? Nej, just det. Klart att man måste prova det. Det är ju trotts allt ett av världens stora mysterier, en av de saker som man aldrig kommer att få uppleva. Det skulle ni också göra. Erkänn.

Vad skulle ni göra om ni vaknade upp en dag och var av det motsatta könet?

Borde …

November 1st, 2009 | Fröken Tjernström

Jag borde, borde, borde skissa lite på bokomslagen. Utifall att vi måste åka till skolan imorgon. Vi vet inte än om vi måste, men jag borde ändå. För jag har så gott som inget att visa upp, så jag borde verkligen. Dessutom borde jag skissa på det andra projektet, verkligen. För att inte tala om att jag borde gå bort på Tesco och köpa lite frukostgrejer. Jag borde en massa saker, men istället sitter jag här och uppdaterar bloggar. Gör saker jag inte borde. Ibland avskyr jag verkligen ordet borde, och allt vad det innebär. Fast det spelar ju ingen roll, jag borde fortfarande göra något vettigt.