Fröken Tjernström

Archive for January, 2010

• January 2012|
• November 2011|
• October 2011|
• July 2011|
• April 2011|
• March 2011|
• January 2011|
• December 2010|
• November 2010|
• October 2010|
• September 2010|
• August 2010|
• July 2010|
• June 2010|
• May 2010|
• April 2010|
• March 2010|
• February 2010|
• January 2010|
• December 2009|
• November 2009|
• October 2009|
• September 2009|
• August 2009|
• July 2009|
• June 2009|
• May 2009|
• April 2009|
• March 2009|
• February 2009|
• January 2009|
• December 2008|

Du …

January 7th, 2010 | Fröken Tjernström

… jag tycker om dig.

Dags att bränna min BH?

January 6th, 2010 | Fröken Tjernström

De började dyka upp igår, eller kanske i förrgår. Statusrader på Facebook med bara en färg som status. Det tog inte lång tid att lista ut att det inte handlade om att en hög med folk plötsligt fått för sig att skriva en färg. Svaret kom, inte oväntat, på Twitter. Tjejer skriver färgen på sin BH som status. Anledning? Jo, men tänk vad killarna ska undra när de bara läser en färg och inget mer. Jätteskoj. Verkligen. Eller vänta nu … Påminner inte det här om något? Jo, just det. Mellanstadiet! Alla tjejer har en hemlis och ni får inget veta. *Fniss, fniss* Tyvärr måste jag nog meddela att en och annan, för att inte säga rätt många, killar har fått nys om vad det rör sig om. Så nu sitter ni där och berättar vilken färg er BH har. Vill ni att de ska veta? Skulle ni svara dem om de frågade er öga mot öga? Jag bara undrar.

Ännu mer irriterad blev jag när jag läste bland kommentarerna till Sjumilaklivs inlägg om saken att någon kallade det ett socialt experiment för att se vilka som är “inne” och inte. De som är coola får kedjebrevet om att skriva BH-färgen i sin status först, så kan de fnissa inte bara åt killarna utan också åt oss tjejer som inte fått brevet ännu. Ni vet, som på idrotten när det alltid var samma personer som var kvar på slutet. Ursäkta mig, men så vitt jag minns var det inget kul med det. Uppstod inte kamratstödjare och Friends just av den enkla anledningen att det inte är kul att vara den som inte är “inne”, den som inte blir vald. Det var inte kul då och det är inte kul nu. Det kanske var naivt, men jag hade hoppats att åldern hade bringat oss någon visdom. Att vi inte behövde visa upp att vi är inne och coola längre. Jag är en liten tönt, so what det har jag varit länge, men att veta färgen på min BH är något man förtjänar. Lite ska man fan jobba för de.

Till min glädje verkar färgleken snabbt ha blåst förbi. De coola har fnissat klart. Oh, en färg som status, är inte det så förra veckan? Kvar dröjer en irritation och en lust att bränna min BH, i protest. Vi är äldre än så, vi har bättre saker för oss än att tissla och tassla om BH-färger. Visst, det är en lek. Men åter igen, om någon frågade dig ansikte mot ansikte skulle du svara på vilken färg din BH har?

p.s En vän på Twitter föreslog att vi alla skulle ha “pruttkudde” som Facebookstatus, för tänk vad förvånade alla andra ska bli.

Till alla er som googlat på Frigo-kalsonger

January 2nd, 2010 | Fröken Tjernström

För ett tag sedan skrev jag att om jag var man för en dag skulle jag testa att använda Frigo-kalsonger. Jag tagade också det inlägget med just ‘Frigo-kalsonger’. Sedan dess har jag haft en jämn ström av besökare som kommit till mig efter att ha googlat på just nämnda underkläder. Till att börja med är jag rätt förvånad över att ni är så många som gör det, kul för er Frigo, jag hoppas att det är lika många som köper av er. Men det som mest gör mig brydd är hur ni hamnar hos mig. Vad tänker ni egentligen när namnet på en blogg, som rätt uppenbart skrivs av en kvinna dyker upp i er resultatlista och ni klickar på det? Jag förstår ju att jag gör er besvikna, men fortfarande, vad tror ni att ni kommer att hitta? Gissar ni på att jag har en man i min närhet vars genitalier har fått ett förvånansvärt lyft av Frigos produkter och att jag nu recenserar detta? Önskar ni att jag ska ösa beundran över vad Frigo gör med en mans ädlare delar, så att ni får ert slutgiltiga argument? Inte nog med att ni själva gillar idén, nån bloggarbrud har också sagt att det är en garanterad biljett till lördagsligget, i alla fall med henne. Eller gissar ni på att jag har en gästbloggande killkompis som tyckte att min blogg saknade ett inlägg om penispåsar? Som sagt, jag fattar ju att jag gör er besvikna, och eftersom jag dessutom tänker taga även detta inlägg med ‘Frigo-kalsonger’ så kommer det ju inte att bli bättre. Så tala gärna om för mig vad det var ni hoppades på att hitta här. Jag är så vansinnigt nyfiken. På det sättet blir ju i alla fall en av oss nöjd. Bättre än så blir det nog inte, för jag har inte ännu fått tillfället att se Frigos penispåse in action. Finns det någon som vill avlägga en rapport så säg till. Annars hänvisar jag åter igen till den eminente Philip Wildensam och hans blogginlägg om detta. I övrigt önskar jag er och era penisar lycka och välgång!

Så gick ett decennium

January 1st, 2010 | Fröken Tjernström

Fram tills för några dagar sedan hade jag inte ens reflekterat över att jag tillryggalagt ännu ett decennium, men så är det ju faktiskt. Det har gått tio år sedan vi sjöng vår modifierade version av ABBAs Happy New Year och väntade med spänning på att se vad som skulle hända med våra datorer vid tolvslaget. När år 2000 grydde såg jag slutet på min obligatoriska skolgång, gymnasiet hägrade, och framtiden. Om allt går enligt planen så blir 2010 det år då jag avslutar den frivilliga delen av min skolgång, året då jag får ut min kandidatexamen, arbetslivet hägrar, och framtiden. Under år 2000 fick jag min första seriösa pojkvän, men trotts fjärilar i magen och fullständigt engagemang visste jag att sannolikheten var liten för att han skulle vara min sista seriösa pojkvän. När jag möter 2010 är jag fortfarande på jakt efter den sista seriösa pojkvännen.

Decenniets första år är åter igen ett av de där åren då jag inte vet vad som komma skall. Allt är möjligt. Härligt och skrämmande. På ett sätt är jag lite på samma ställe nu som för tio år sedan. På de flesta andra sätt har jag vandrat långt. Planerna från år 2000 är genomförda, reviderade, förkastade och återupptagna. Mål har satts, missats och uppnåtts och listan på lärdomar är lång. Det har gått tio år sedan jag stod med mina jämnåriga och sjöng Happy New Year på skolans julshow. Vissa dagar verkar det som att det var en evighet sedan, andra som om det vore igår. Allt är relativt, så också tiden. Det har gått tio år sedan millennieskiftet, tio varierande år, med toppar och dalar, skratt och gråt. Det har gått drygt tjugofem år sedan mina första andetag, vart och ett av de åren lika varierande som de tio senaste. Därför förväntar jag mig inte att 2010 ska skilja sig från dem speciellt mycket. Det är ett år som alla andra som jag har framför mig. Dock har lokaltidningens barnsidor i sitt horoskop berättat att jag kommer att få hångla i år, om jag bara hittar rätt puss-person. Det ser jag fram emot.