Fröken Tjernström

Posts Tagged ‘Hushållspyssel’

Jag kan städa också

November 19th, 2009 | Fröken Tjernström

Det är en del år sedan jag flyttade till Linköping nu. Blev student, betalade mina egna räkningar, klarade mig själv och kände mig en smula vuxen. Så åkte jag hem till jul, med 15 akademiska poäng i bagaget och ytterligare 5 inom räckhåll. Nästan en hel termin statsvetenskap var avklarad och jag var nu fruktansvärt vis. Det var dock inte detta som imponerade mest på min farmor. Nej, det var istället när jag under julaftonen visade upp mina talanger i den ädla konsten diskning, som berömmet kom. För sådant är viktigt för en flicka att kunna, att diska bra. Att jag dessutom visste skillnaden mellan vad politiker säger och vad de menar bekom henne inte alls.

Idag fick jag ännu ett intyg på mina färdigheter på området hushållssysslor, för idag var det städinspektion. Hyresvärden har annonserat att de vill se till att vi städar som vi ska, så igår gnodde vi flitigt alla fyra. Diskhon blänkte, toaletten var fläckfri och golvet knäskurade. När vi var klara var det nästan skrämmande rent. Så strax innan lunch idag dök de upp, vår hyresvärd och en liten, medelålders kvinna i en plommonfärgad städerskeuniform. De vandrade igenom vår lägenhet, kollade lite här och där och efter att ha kallat mitt rum för mysigt gick de sin väg. Det hela tog på sin höjd fem minuter. Ett litet antiklimax som ändå bekräftade vår städduglighet.

Deras korta visit lämnade dock en liten bitter eftersmak, för de kollade inte fönstren. Fönsterputsningen var trotts allt mitt paradnummer. Vi har djupa, höga fönster, ni vet sådana man kan sitta i, så för att putsa dem måste jag klättra upp i dem. Dessutom har vi, på insidan, ett skjutfönster för att isolera lite extra. Så där står jag, efter mörkrets infall, mellan två fönster och putsar. Det saknas två glasväggar för att det ska vara en glasbur, och jag utför hela proceduren i en kortkort jeanskjol. Jag är en levande kontaktannons, men när städtanten går runt bevärdigar hon inte mina fönster med en blick. Likafullt har jag nu fått det bevisat, jag har hushållsskills. Så är det. Jag är inte bara en trevlig akademiker med viss känsla för stil, jag kan också diska, städa och tvätta fönster, dessutom ser jag snygg ut när jag gör det. Dejta någon?

Rent hus

July 12th, 2009 | Fröken Tjernström

Varför är det alltid så förbannat svårt att städa? Det behövs verkligen. Ändå har jag suttit på msn större delen av dagen. Någon hade fått för sig att tvätta också, jag som trodde att jag var ensam i huset. Nåja, får väl slänga in en maskin imorgon då. Men allvarligt. Jag måste städa! Har dammtorkat halva lägenheten och nu sitter jag här igen. Hur svårt kan det vara?

I övrigt behöver jag en konsultation av min personliga rådgivare på män. Måste styra upp det i veckan. Men först måste jag fan i mig städa… Och äta middag!

Inget gott som inte har något ont med sig

March 23rd, 2009 | Fröken Tjernström

Lampan ovanför min badrumsspegel gick sönder i veckan. Jag har inte orkat byta den, dels för att jag trodde det var ett lysrör, och jag har inga sådana hemma, och dels för att jag är lat. Igår tog dock T tag i saken (det visade sig vara två vanliga glödlampor, bra där mej!) så nu lyser lampan som aldrig förr. Eller, förmodligen har den lyst så bra förr men det var innan jag flyttade in. Dessvärre innebär denna nyvunna lyskraft också att det blir smärtsamt tydligt hur skitigt mitt badrum är.. Antar att det inte är mycket annat att göra än att städa… Skulle ju i och för sig kunna skruva ur en av lamporna också… Men det verkar lite otacksamt..

Varde ljus!

January 23rd, 2009 | Fröken Tjernström

Jag samlade äntligen mod och gick tillbaka till lampbutiken och köpte en ny blomlampa. Så nu kanske mina växter också kan se annat än halvdöda ut. Håller en tumme. Maria erbjöd sig till och med, inte helt seriöst, att köpa den åt mig. Lite som när man var tonåring och inte tordes köpa kondomer. Vem hade trott att det skulle gälla glödlampor när man blev äldre!?

Aj fan! x2

January 10th, 2009 | Fröken Tjernström

Ibland tänker man inte på något som när det sedan händer är fullständigt logiskt andra gånger handlar man lite för snabbt för sitt eget bästa. Därför kommer nu Aj fan! 2 och 3.

Familjen Tjernström försöker smälta en ispropp

Som sagt, ibland vet man saker egentligen, men man glömmer bort dem. Man vet ju egentligen att man inte ska hälla ut stekfettet i avloppet utan torka av stekpannan med lite hushållspapper först. Men hur många gånger gör man det? Inte många, inte jag i alla fall.

Hur som helst placerade vi en kupévärmare under diskbänken i hopp om att våra ledningar hade frusit någon stans nära så att värmen skulle tina isproppen. Under diskbänken blev det efter ett tag väldigt varmt och mysigt. Så varmt att det gamla stekfett som låg och gottade sig i avloppsrören började rinna iväg neråt. Utanför huset var dock röret kallt och längre än så rann inte fettet. Resultatet blev istället att allt fett började samla sig på ett ställe och Hey, Presto! Vi fick stopp i avloppet. Egentligen kanske vi borde ha insett det, men stekfett i avloppet är ju inte något man tänker på dagligen. När vi sedan stod där, utan rinnande vatten och med ett igenkläggat avlopp var det inte så mycket mer att säga än; Aj fan!

Självklart löste det sig, men inte utan ett Aj fan till:
Familjen Tjernström löser en fettpropp!

Ett mycket kompetent sätt att bli av med en propp i avloppet är att använda sig av kaustiksoda. Detta kräver dock att man även häller på rejält med varmt vatten. Dock var ju vatten, och då speciellt sådant som rann, en bristvara i det Tjernströmska hushållet vid denna tidpunkt. Men efter visst övervägande beslutade vi ändå att hälla på kaustiksodan och koka upp smält snö. Sagt och gjort, kaustiksodan hälldes på. Dock inser vi ganska snabbt att vi inte hade sådär jättemycket snö smält och helt klart inget vatten som var varmare än rumstemperatur. Så medan kaustiksodan sprider sin allt annat än angenäma doft genom köket säger vi Aj fan!, drar upp våra tröjor över näsorna och smälter snö för allt vad tygen håller.